Vad hade kommunismen att erbjuda förutom våld, hunger, anarki, förödelse? Hur har deras diktaturer fungerat? Aino Kusinens memoarer: ”Vi skola nästan alla dö” ger svar på dessa frågor. Hon har levt i Sovjet sedan 1920, arbetat i Komintern, bott i Kreml och rört sig bland högt uppsatta kommunistiska ledare. Som många andra greps hon, utvisades till Sibirien; efter många år släpptes fri och fängslades igen. Innan dess reste hon med olika uppdrag över världen. I Amerika skulle hon övertala rika Finländare att återvända till Karelen med pengar, utrustning, fabriksmachinner. När de har kommit fram konfiskerades allt de tog med sig, även deras pass. Utan det kunde de aldrig återvända till sina hem. Aino avslöjar kommunistiska systemets mekanismer; bedrägerier, indoktrineringar, hänsynslöshet, mord, spionage, lögner, propaganda. Hon frågar sin man varför Finländarna skulle vara intresserade av att starta revolution och massprotester i Amerika? De hade ju allt de behövde. I butiker fanns allt mat, kläder, böcker, machinner, utrustning. Folk ägde hus, bilar; barn gick i skolan. Många svarta hade egna butiker. Folk kunde försörja sig även på små jobb.
Istället att samarbeta, öppna sig mot Amerika och väst, utveckla sitt land, hjälpa sitt folk väljer Ryssland provokationer, konflikter, spionage, falsk propaganda, organiserar ”fredliga” protester som leder till strider, krig, döden.
Välbetalda svenska agenter värvade landsmän till Sovjet redan på 30-talet. Kaa Engberg skriver om detta i sin bok: ”Tvingade till tystnad”. Många var unga, fattiga, arbetslösa. I sin ungdoms renhet, naivitet, entusiasm trodde de på utopi och lyckan i kommunistisk Paradis. De åkte till Sovjet för att hjälpa till bygga ideella samhället. Men där fattades allt förutom hunger, förvirring, arkebusering, slavarbete, utvisning till fångläger. Några få som lyckades återvända hem mobbades och tvingades till tystnad.
Den svenska modellen sträcker sig mellan Sovjetiskt Paradis och Nazitysklands erövringar. Vad har vi lärt oss av historien? Västerländsk kultur och civilisation hotas av våld, sabotage, anarki. Det udda, abnorma är undantag, inte norm. Undantag bekräftar normer och regler inte tvärtom (T. Fagerström, ”Tankar från en utskälld forskare”; K. O. Arnsberg, ”PK-samhället”; T. Sanandaji, ”Tio tusen miljarder”). Vi reflekterar inte över det som händer kring oss. Ord och språk missbrukas, berövas sin tyngd och mening: demokrati, rättvisa, allas lika värde, den svenska modellen, mänskliga rättigheter, liberalism, feminism, rasism, patriotism, nazism.
Anarki är inte demokrati; ekonomiska, illegala migranter är inte flyktingar; vuxna är inte ensamkommande barn; alla är inte lika. De som bränner andras bilar är inte lika som de vars bilar är brända. ”De flesta brott begås av ungdomar under 18 år”. Vad vet vi om deras identitet- namn, land, ålder? Om gruppvåldtäkter utförda av invandrare skriver SVT mindre än om svenskarnas intresse för sex och porrfilmer (SVT-s text under Julen). Detta förminskar allvaret och hotet mot samhället.
Inte så länge sedan beklagade sig Lars Ohly över Berlinmurens fall, och Stalins porträtt prydde vänsterlokalers väggar. Att miljoner människor i östländer isolerades, berövades frihet, tvingades till tystnad, hårt arbete, kamp för mat vid tomma butiker spelade ingen roll för vänstern. Kommunistisk propaganda och kamp mot kapitalismen var högsta prioritering.
I TV 2 (Forum) förelästes om: De rika som blir rikare. Men alla arbetstillfälle som skapades av västerländska kapitalister sades inte, och glömdes att prata om världens rikaste kapitalist - Putin som har berikat sig på stölder av eget folk (Bill Browder ”Mitt krig mot Putin”).
Hur många vet om bolsjevikers invasion mot Europa 1920? De stoppades av Polacker vid Warszawa floden och tvingade vända tillbaka. Stalin har aldrig glömt bort detta och hämnades på Polacker under andra världskriget. Hitler skulle aldrig våga starta krig utan alliansen med Stalin (pakt mellan Ribbentrop och Molotov). Polen uppdelades på nytt. I östra Polen pågick plundring, massutvisning till Sibirien, massmord (över 20 tusen polska officerare skjuts av NKVD i Katyn skogar). Västra Polen erövrades av Nazityskland som byggde flera förintelseläger, (Auschwitz var det största); folk greps, arresterades, skjuts på gator; judar stängdes i getto och skickades till döden.
Stalin samarbetade aktivt med Hitler. Folk som flydde undan nazister fångades av sovjeter. Men Hitler har svikit sin vapenbror och anföll Sovjet 1941. Detta är för Ryssland början på andra världskriget, inte 1 september 1939 när Polen anfölls av Nazityskland. Den 17 dagar senare har ryska trupper passerat östra Polens med lögner att de kom att befria oss från nazister.
Stalin chockades av Hitlers svek; satt som förlamad några dagar, sedan reste sig och bytte kappan. Sovjet blev allierad med Polen och länder som kämpade mot Nazityskland. Sovjet fick stor hjälp från Amerika – mediciner, mat, utrustning, vapen, ammunition, skor, kläder, hygien artiklar. Utan denna hjälp skulle Ryssland inte kunnat klara sig.
1944 bröt Warszawas uppror ut. Polacker stred mot tyskar med förhoppningar att få hjälp av Ryska armen som befann sig redan på andra sidan floden. Men Stalin gav order att stanna där; skjuta polacker som kastade sig i Wisla för att undgå tyskar. Allierade tillåtits inte flyga och släppa medicin, ammunition, mat. Stalin väntade tills tyskar jämnade Warszawa med marken; hus efter hus, kyrkor, regerings byggnader, Slott, Gamla Stan, museer, sjukhus brändes och sprängdes. Befolkning mördades; mödrar och döttrar våldtogs av ukrainska nazister som ingick i tysk armen. Deras uniformer påminde tyska nazisters uniformer; folk trodde att de var tyskar som våldtog kvinnor och barn. När tyskar lämnade Warszawa kom ryska hjältar och ”befriade” Spökstaden. De våldtog kvinnor och barn, mördade befolkning, plundrade det som fanns kvar att plundra.
Vart är vi på väg? Vad har vi lärt oss av historien? Vad har vi lärt oss av kriget? Vad har vi lärt oss om oss själva?
Ewa Sandin