Jag minns vilken upplevelse det vara att besöka Gävle i slutet av 90-talet då staden drabbats av ett liknande snöoväder. På två dagar kom 140 cm ( !) snö..och meterhöga drivor kantade gatorna.

Vi får se hur det blir här nu, i mitten av Ljusnandalen..Turligt nog har varit kallt i marken en längre tid så det finns chans att snön ligger kvar. Vi hoppas givetvis på en snörik vintersäsong. När man bor på dessa breddgrader utan några gatlyktor och grannar, betyder det mycket att snön ljusnar upp omgivningen. Det blir ju mörkt redan mitt på eftermiddagen.

Snön betyder så mycket för oss som är verksamma inom besöksnäringen. Natur och kulturupplevelsen bli så mycket större för våra besökare, när snön ligger vit på granar och stugtak och slädarna tyst kan glida fram genom de vita vidderna, efter de frustande brukshästarna. Det är även bra om byvägen kantas av höga snökanter nedför backarna mot hotellet. Många gäster väljer att ta sparken ner mot Orbaden,i skenet av en ljuslykta, efter hälsingemåltiden i vallstugan.

Igår började vi att snöploga med häst, de basvägar vi snart kommer att färdas på. Det blåste friskt och snön virvlade omkring oss och jag kände att livet riktigt tog tag i mig. Allt det viktiga och basala blir tydligt när man är i extrema vädersituationer.

Jag blev tacksam för att huset var varmt när jag kom hem och att jag kunde värma mina kalla fötter igen, att kokkaffet blev hett och att vi hade råvaror hemma att laga middagen med.
Det var ingen ide´att ens tänka sig att ta sig ifrån gården. Alla vägar yr snabbt igen..

Efter att jag selat av hästarna kastade jag mig raklång i snön och gjorde en fin snöängel. En årlig hyllning till nysnön som jag tagit över efter min kära mor..

Har Du gjort någon ängel i snön ännu?